Du är här: > > Nyheter > Vilken version av ATX ska man välja?

Vilken version av ATX ska man välja?

Med jämna mellanrum kommer frågan upp hos en kund, särskilt om vi ska skräddarsy dator eller server-hårdvara och kunden är med och väljer nätdelar.

ATX, alltså: Advanced Technology eXtended, som bland annat påverkar moderkortets dimensioner, vilka kontakter som finns men även en hel del andra egenskaper. Det är dessa "en hel del andra egenskaper" som folk oroar sig mest kring. Nu ska vi reda ut lite snabbt varför du ska välja den senaste ATX-versionen ;-)

 

Först och främst, när vi talar om formfaktor, dvs storleken på moderkortet så är det såklart inte lämpligt att välja ett stort full-size ATX-kort i en liten server som bara har utrymme för ett mini-ITX-kort.

Det finns alltså några grundläggande val som du måste göra och som påverkar själva storleken på kortet, därmed inte sagt att det påverkar versionen av ATX.

Du kan alltså ha ett mycket litet moderkort och ändå ha en modern version av själva ATX-funktionerna, tex för HTPC eller mini-servrar som ska få plats i en bokhylla, på ett kontor och inte väsnas så mycket eller om ni valt någon av våra ultra-strömsnåla servermodeller med tex Intel Atom-processor osv.

- Det är alltså två helt olika saker som vi pratar om när vi pratar om ATX, dels storleken men även "version" av ATX-"protokollet" om man så vill.

 

I skrivande stund är det ATX version 2.3 som är aktuell, den standarden kom för många år sedan och du får många prisvärda plattformar som använder denna standard och de är robusta. Det finns alltså inte någon anledning att inte välja ATX 2.3. Men prislappen då säger någon? Självklart kan du få en billigare dator eller server-dator om du väljer billigare komponenter. Men det finns flera viktiga skäl att inte välja att spara pengar på just nätdelen, dvs vilken ATX-version du använder.

Exempelvis: ATX 2.3 kräver att nätdelen levererar minst 70% av den energi som den förbrukar till datorn, dvs du får max 30% värme och annat jox som du inte vill ha. Rekommendationen ligger på 80%. Inte värst imponerande egentligen, eller hur. Har du en dator eller server som står på 24 timmar om dygnet, vilket de i princip alltid ska göra, så förbrukar du således mer ström, alstrar mer värme som du måste kyla och frakta bort - det blir dyrare med billigare komponenter. Ingen nyhet egentligen.

Välljer du ATX 2.3 så kan du välja komponenter som är ännu mer energieffektiva, tex finns det guld, brons, silver och platina-certifierade nätdelar som kan vara så mycket som 80-90% effektiva. Dessa är i många fall dyrare, inte alls nödvändigtvis mycket dyrare utan vi talar i regel om hundralappar - på lång sikt däremot innebär det flera fördelar. De bättre och dyrare nätdelarna, särskilt om vi talar servrar, blir driftsäkrare, levererar helt enkelt ström på ett bättre sätt, vilket förlänger livslängden på andra komponenter - vilket i sig innebär att er server blir driftsäkrare. De bättre och dyrare nätdelarna "tål mer stryk" (tex i form av strömspikar, överslag mm) och sist men inte minst: de är effektivare och ni får en lägre driftkostnad på lång sikt.

 

Väljer du däremot en äldre ATX-version som 2.2, 2.1  - eller förhoppningsvis inte ännu äldre - så kommer du med absolut största sannolikhet att få en högre driftskostnad, något som snabbt blir dyrare än de futtiga hundralapparna du sparade på att välja gammal och mindre miljövänlig teknik.

 

Det du dessutom antagligen borde vara intresserad av är val av PFC. Lång historia kort: aktiv PFC är i regel alltid bättre, miljövänligare och energieffektivare.

 

Anslut alltid servern bakom en UPS, används redundtant strömförsörjning, anslut eventuellt ena kontakten till en UPS och den andra till vanlig nät-el utan UPS men var i så fall nogrann med att skydda både UPS:en och din "orena" ström med överspänningsskydd - i annat fall riskerar du att både UPS och all annan utrustning "slås sönder" av oren ström som är vanligt vid tex åskoväder. En enda strömspik som kommer in på nätverket någonstans kan vandra vidare mellan alla olika enheter, spänningen går vidare via USB-kablar, nätverkskablar, strömkablar mm. Det räcker således med en enda oskyddad komponent, tex en datorskärm, för att tex en "strömspik" ska vandra vidare och slå sönder allt i sin väg tills den slutligen hittar jord, en UPS eller liknande som visserligen troligen går sönder men som "står pall" för "smällen".

 

Summa summarum: ATX 2.3 ska du ha i skrivande stund, aktiv PFC, helst redundant ström, alltid UPS och alltid överspänningsskydd på ALL eletrkisk utrustning som på något vis är sammankopplad. Läs gärna mer om ATX på wikipedia om du vill veta ännu fler detaljer om vad som skiljer sig mellan de olika versionerna.

 

Tänk på: Många redundanta nätdelar ligger, tyvärr (!), efter vad gäller ATX-versioner. Ibland innebär det att man får kompromissa för att bäst kunna leva upp till alla punkter på önskelistan. Är redundant el obligatorisk för er plattform hjälper vi er gärna att ta fram ett antal olika offerter som ni kan jämföra mellan - ofta är det inte det billigaste alternativet som är det mest energieffektiva när vi pratar om mer kraftfulla servrar, däremot kan det mycket väl vara så att en "klen" server som tex ska fungera som nod i ett kluster och inte själv ta hand om all tung trafik/belastning mycket väl kan vara såväl billig i inköps pris och energieffektiv. Här jobbar vi exempelvis mycket med integrerade lösningar som Intel Atom och utan redundant el vilket vägs upp av att du har hela redundanta servrar (flera medlemmar i en nod som jobbar tillsammans, faller en server (nod) bort pga tex att nätdelen går sönder så jobbar de andra medlemmarna i klustret vidare, lite hårdare, då de även tar över "uppgifterna" från den server som fallit bort).

 

Vi återkommer inom kort med lite information om MTBF, vad innebär tex en MTBF på 450 000 år, något som inte är omöjligt att se hos tex tillverkare av hårddiskar, nätdelar mm. En hårddisk håller väl inte i 450 000 år nu helt plötsligt? Missa inte denna artikel!

Annonsplatser:
co-location