Du är här: > > Nyheter > 32 eller 64 bitar? image

32 eller 64 bitar?

En server, tex en webserver som använder operativsystem som Linux eller Unix eller derivat av dessa (alltså inklusive exempelvis Mac OS X som är baserat på UNIX) fungerar i regel bäst och ger bäst prestanda om du väljer en 64 bitars version OCH ska använda mer än 4GB RAM. Ska du använda mindre än 4GB RAM så kan det tvärt om vara bättre med en 32-bitars version (dvs x86 eller 686).

Använder du däremot mer än 4 GB så kan inte en process (tex en mjukvara som körs på servern som sendmail eller apache) få tillgång till mer än 4GB om du inte väljer 64-bitars versionen av operativsystemet. Kort sagt: små system eller inbäddade system med mindre än 4GB = 32 bitar. Alla andra system = 64 bitar. Ska du uppgradera till mer än 4GB i framtiden = 64 bitar. Det går EJ att byta rån 32 till 64 utan servern måste installeras om.

I fallet Microsot däremot så är i regel alla moderna operativsystem idag 64-bitar, enbart de äldre operativsystemen som Windows 2003 eller Windows XP osv användes i 32-bitar. Från Windows 2008 och Win 7 gick i princip alla över till 64 bitar.

Mac och Unix kan fungera på ett lite annorlunda sätt men i regel är det alltid bra att välja 64 bitar när man kan förutsatt att det inte handlar om ett litet system som ett inbäddat system, en liten filserver, brandvägg eller fläktlösa mini-servrar osv.

Tilläggas bör att alla operativsystem hanterar minne på lite olika sätt, många Linux allokerar upp allt minne innan den börjar frigöra minne - det kan alltså se ut som om allt minne tagit slut men det är inte sant utan servern har bara lagt upp allt som den behövt i RAM för att det ska gå snabbare - den kommer börja rensa ut det som inte behöver ligga i minnet så fort det kommer nya processer som efterfrågar minne. Här gör tex de flesta Unix tvärt om och Microsoft slukar alltid minne - den din Windows server så mycket och så snabbt minne du bara kan.

Om vi fortsätter och generaliserar så bör man alltid beställa mer minne än man tror sig behöva. Minnet (RAM alltså, ej hårddiskarna) är den billigaste uppgraderingen och ger "nytt liv" till en billig penning för gamla slöa system och ger er bättre "flyt" och prestanda för nya system. Alla servermodeller har en gräns för hur mycket RAM-minne de kan hantera, de har även en begränsning i hur snabbt (i Mhz) minnet kan jobba. En god tumregel är att maxa, dvs använda maximalt antal minne och snabbast möjliga minne. Detta är särskilt sant när det handlar om databasservrar, cluster-noder som virtualiserings servrar (moln-servrarna som man kör alla virtuella maskiner "ovanpå") och filservrar som används i realtid. Det är nämligen så att för det allra mesta är RAM-minnet den enskilt snabbaste komponenten att hämta datat från - ligger en websida i RAM-minnet på din webserver så kommer det att gå oändligt mycket snabbare att skicka den till besökaren än om man måste titta på hårddisken först, läsa in filen därifrån till minnet och sedan skicka den. En vanlig standardhårddisk jobbar dessutom riktigt långsamt och andra processer på servern väntar också på att få använda hårddisken så det kan bli "kö" och din web-besökare hamnar sist i kön. Minnet, som det går snabbt att hämta data ifrån, däremot har oftast en högre bandbredd, dvs du kan skicka/hämta data snabbare i praktiken och användarupplevelsen blir blixtsnabb.

I skrivande stund rekommenderar vi DDR3-minnen i 1600 Mhz för de flesta av våra system.

Läs mer i vår webshop.

Annonsplatser:
co-location